Havet och tankar om bloggen
Vi har åtminstone haft havet i sommarens hetta. Det fläktar därifrån, om än varmt. Det märks att mannen är från Afrika för han knatar obekymrat omkring i gasset och står och slipar möbler just på de ställen där det är som en gryta.
Vi andra åkte till hamnen och åt lunch. Försökte hitta en sval plats men misslyckades. Jag tog samma som alltid, panerad strömming med lingon och mos. Vi såg morfar Alfred på en bild i båtmuseet.
Jag känner för att göra den här bloggen till en renodlad fotodagbok. Jag vill inte ens redigera bilderna. Till en början hade jag stora planer för den här sidan. Men nu känner jag mig bara så mätt på allt som är stylat, alla tips om ditten och datten, allt jag ser på instagram. Jag längtar efter något lågmält och vardagligt. Jag älskar ju vardagen, så varför inte gå all in. Diskbänksrealism.
älskar ju när bloggar får ha mkt text, men framförallt är jag svag från det opolerade (men ändå med en egen ton, som jag tycker du har naturligt i både bild och text). tänker att man ska göra en sådan här plats till det man vill ha. finns en fixering i vår tid att allt ska vara professionaliserat, framförallt om man väl börjar få lite läsare, att man då ska "satsa" och "ta det till nästa steg" typ. men man kan ju också bara få leva sitt liv, göra sina plikter, njuta av något som en hobby man trivs med utan att ständigt ha ett mål om expansion.
gillar bilderna btw.