En paus från malandet

Jag är gräsänka igen. Rui har åkt till Portugal på jobb. Det är mulet ute och snöblandat regn droppar från himlen. Jag är på oförskämt bra humör. Den senaste tiden har varit en vila från allt som tyngt mig.
 
Jag har tre stora mål i livet som jag kämpat för att uppnå i flera år. Jag vill inte gå in på vad de handlar om, men de är på många sätt livsavgörande. Tankarna på dem ligger i vägen som en stor stenbumling. Det går inte att planera något för framtiden för jag vet inte hur saker och ting blir. Det ena målet är beroende av det andra. Det här gör mig handlingsförlamad och tillvaron har emellanåt känts klaustrofobisk. Jag har stått och trampat vatten i månader och jag är så himla trött på det nu. Så trött att jag förra helgen verkligen fick nog och kände att alla de där målen kunde fara och flyga. Och då lättade det.
 
Istället har jag haft fina dagar med familjen. Mycket skratt och närhet. Jag har latat mig och plöjt serier och filmer. Blivit tagen av dokumentärerna om Michael Jackson. Myst med The Affair på Netflix och Les Miserables på SVT play. Kollat Wahlgrens värld och Gift vid första ögonkastet. På jobbet har jag haft poddar i öronen medan jag knutit nästan 400 arkivknutar till en massa arkivlådor. En paus från mina vanliga arbetsuppgifter. Väldigt avslappnande.
 
Jag ska försöka behålla det här bekymmerfria tillståndet. I helgen blir det barnteater i stan och besök på vår lokala 50-tals biograf. Sedan ska jag ordna med mina krukväxter och odlingar. Köpa parfymjasmin till sovrummet, gullranka till barnrummet och en fläderbuske att ha på balkongen för att sedan plantera ut i trädgården på landet. Ge alla de andra växterna ny jord och nya krukor. Det kommer bli härligt. Låta händerna arbeta istället för huvudet. Det är alltid läkande.
 
 
Dagbok | |
Upp